Oljeraffinaderi, djuphavshamn, tung industri. Thailand och Burma skakade i dagarna (återigen) hand på att gemensamt kavla upp ärmarna för att finansiera sitt 50-miljarder-dollar-projekt.
Planerna för ett 250 kvadratkilometer stort område – Dawei SEZ (Special Economic Zone)– i Sydöstra Burma är på samma gång visionärt högtflygande och djupgående.
En ny djuphavshamn ska ta emot och förfina råolja från Mellanöstern, för transport vidare till Bangkok. Industrin som ska byggas upp ska främst vara tung, med raffinaderier och stålverk. Allt ska länkas till Thailand med fyrfilig motorväg och järnväg.
Om projektet går i lås kan det komma att rita om den logistiska och ekonomiska kartan i Sydostasien.
Genom att på det här sättet länka samman Indiska oceanen med Stilla havet slipper transporter ta vägen om Malaccasundet, som i århundraden varit regionens strategiskt viktigaste transportled. (Enligt en uppgift på wikipedia passerar via Malaccasundet en fjärdedel av all världens olja som fraktas med båt.)
Det är stora planer som kräver stor finansiering, och det är där det har hakat upp sig.
Det thailändska bolag som ska utveckla området har inte lyckats uppbringa de miljarder som krävs för att dra igång. Somliga har tyckt att projektet segat och den burmesiske huvudinvesteraren drog sig ur i somras.
Sedan de första förberedelserna i Dawei gjordes för ett par år sedan har projektet därför fått ett osäkerhetens skymningsljus över sig.
Men nu tycks landets ledare hysa goda förhoppningar om att finansieringen är löst inom de närmaste tre, fyra månaderna.
I onsdags tog ministrar från Thailand och Burma i hand på att med förnyade krafter göra verklighet av planerna och Burma vill se det börja byggas i april.
Dawei handlar om olja, möjligheter till bättre logistik och billig arbetskraft. Investeringarna lär betala sig.
Och folket i Burma, som i decennier levt i en sluten värld, avskilda från världens ekonomier, vad säger de?
Igår rapporterades att 30 000 människor kommer att tvångsförflyttats från Dawei före nästa sommar.
Medan världens ekonomijournalister beskriver Burma som en obruten guldgruva kommenterar en burmesisk läsarröst på The Irrawaddy.org:
” Vi är trötta på att höra Bla! Bla! Bla! Bla! Bla! Bla!”
”Special Economic Zones är bara för de inflytelserika, de i maskopi med generalerna eller ex-generalerna som fortfarande har makten.”